iidajohanson

Ingen förstår hur fan de känns!? på utsidan visar jag ett glatt ansikte som inte bryr sig om vad någon tycker och säger, men insidan? På insidan är jag ett vrak!. Jag bråkar med min pappa hela tiden, och jag bråkar med mina vänner sjukt mycket med. Folk kallar mig saker bakom min rygg i skolan, men finns det någon som frågar om hur jag mår? Nej, ingen frågar. alla litar på den där fasaden, det finns ingen som ens försöker se BAKOM fasaden. Visst, jag sover gott om natten, och jag har mat som står på bordet varje kväll, och det har inte alla människor i världen. Jag kanske borde vara lycklig för det, och jag tackar min mamma för allt hon gett mig, det gör jag verkligen!. Och visst, jag kanske ser ganska bra ut, men är verkligen utsidan allt? det verkar så för alla som känner mig, jag tar bra bilder med min kamera, och plötsligt ska jag bli fotograf? men så kommer det några dåliga bilder och då kan jag inte bli det längre? Min lärare sa till mig på mitt senaste utvecklingssamtal "alla kan ju inte bli fotografer och jobba med hemsidor", hur kändes det tror ni? det kändes precis som om hon bara ställde sig och hoppade och krossade mina drömmar, hon sa till mig rätt ut "du kan inte bli det du vill". Men, nu ska jag inte tråka ut er med att jag mår så jävla dåligt, men det var skönt att skriva av sig lite iallafall..

Over and out
/i